Stressfraktur # 3

Dags för ännu en uppdatering från mig och min träningsvardag. Har haft en hel del annat i mitt huvud efter en rad tuffa utmaningar nu under sommaren som resulterat i min frånvaro en aning. Har försökt prioritera det som viktigast, avsluta stundande projekt på jobbet och ladda batterierna inför mitt sista skolår nu under sommaren. 

Summa sumario mår jag i väldigt bra men ställs inför ytterligare utmaningar när det gäller träningsformer fortsatt några månader till. Svårt för mig som gärna bara vill kunna vara spontan och föredrar de enkla men hårda träningspassen.
Tråkigt nog var nämligen den smärtsamma känslan i vänster höft som jag erfarande i slutet av juni precis vad det inte skulle vara. Efter magnetröntgen först i slutet av juli fick jag samtalet från läkaren som tråkigt nog hade konstaterat att jag fått en stressfraktur även i den vänstra lårbenshalsen. 

Innan jag fick beskedet hade jag alltså gått med min skada i 4,5 veckor men som tur i oturen kunde jag härleda smärtan i ett tidigare stadie och slutade därför träna cardio helt i och med detta fram tills jag fick en diagnos. Att under 15 månaders tid drabbas av tre stressfrakturer är verkligen utöver det vanliga, även för elitlöpare.

För fyra veckor sedan var det meningen att jag skulle opereras precis på samma sätt som med den högra höften, dvs insättning av två skruvar. Dock ändrade man sig på själva operationsdagen då jag insisterat på att det verkligen börjat kännas bättre denna gången (något som det inte gjorde sist). Nu har det gått fyra veckor & man kunde se fortsatt läkning på benet. Dock innebär det att jag enbart kan utföra lättare cykling och simning förutom styrketräning framöver. 

Enligt läkaren var inte stressfrakturen på vänster höft någon kompensationsskada utan något som förmodligen funnits där redan innan. Nu ser jag framåt & längtar tills jag kan springa obehindrat igen! Men först några stillasittande månader (passar rätt bra med kontorsjobb och plugg, dock inte med mig som person) där jag får stödja med kryckor. 

Läkningstiden är längre i de fallen man undkommer operation, så får ha tålamod. Nu försöker jag finna glädjen i att bygga armar och rygg samt att jag försöker optimera läkning med sömn och mycket bra mat. Har börjat peppa en kollega på jobbet med träning och kost istället för mig själv, alltid roligt att se utveckling!

Frågan om nästa utmaning för min del blir X antal längder på en viss tid i simbassängen, eller kanske helt enkelt förmågan att cykla på en spinningcykel utan motstånd under en längre tid?! Någon utmaning lär jag säkerligen hitta! Glädjs åt alla mina löparvänner som berikar med fina bilder och tävlingsresultat, får mig att hålla ångan uppe även om den just nu är lite svår att hitta.

  

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s