OPERATION

Redan i onsdagsmorse ringde min läkare från Sopfiahemmet & insisterade på att jag omedelbart skulle ta mig till akuten på St:Görans sjukhus. Detta för att man inte kan utföra akuta operationer på sofiahemmet. En läkare där var redan informerad om att jag skulle komma samt att det skulle bli operation redan under dagen. Jag som inte hört mer än att det var allvarlig hade vid det laget redan tagit mig till skolan för ett seminarie i skatterätt på kryckorna som Matilda så snällt ordnat till mig under morgonen. Fick med andra ord släppa allt och åka in. Väl på plats visade det sig dock att man inte kunder operera mig med röntgenplåtarna sedan i onsdags som riktmärke, åverkan som gjorts på bara några dagar då jag haltat till bussen, stått på jobbet etc. hade påverkat situationen betydande till det sämre.

Istället fick jag checka in på avdelningen, göra ny röntgen samt förbereda mig för ett inhopp under torsdagen. Mitt i allt detta kaos kunde jag verkligen lättas av alla underbara vänner i min närhet som ställer upp med allt från hundvakt till att finnas till för mig. Simon tog ledigt från jobbet och dök upp bara tre timmar senare efter en bil och tågresa från skövde, vilken pärla. Att han sedan suttit här bredvid en väldigt tråkig och allmänt morfingroggy tjej ska han han fasen ha pris för. Vännerna i klassen ställer upp med anteckningar och uppdateringar som gjort att jag i den mån som varit möjligt inte missat allt för mycket av en 7 timmars föreläsning idag. Har legat efter uppvaket och skrivit i uppsats samt arbetat med juridikfrågor för att inte missa allt för mycket av relevans.

Själva operationen gick av stapeln efter lunch idag. Eftersom själva lårbenet dessvärre var helt av var man tvungen att sätta in två skruvar i höger höft och söva ner mig. Kan erkänna att jag inte var speciellt kaxig precis innan jag försvann in i dimman, hade såklart gärna sluppit det och istället fått ryggbedövning. Känslan av noll i kontroll gör mig inte direkt oberörd. Nu ligger jag pigg som en mört och har inte fått i mig något annat än en halv apelsin på ett dygn. Illamående och fasta innnan operation löste den biten. Lär sitta fint med mat i morgon.

Nu väntar en dag till på sjukhus, 3 månader med kryckor och en rehabtid på ca 8 månader, helt ofattbart. Med tre frakturer och en titanplatta i handleden lär säsongen 2013 för egen del gå till historia. Är fortfarande frågande till hur maximal otur detta verkligen är och hur det kunde bli som det blev när jag faktiskt inte gått helt utanför planen i min rehabträning. Klart är dock att jag verkar sakna någon form av smärttröskel som sprungit ett marathon på fraktur i foten för att sedan traska runt på bruten lårbenshals i tre veckor. Med detta vill jag återigen ge rådet till alla er underbara läsare som hört av sig med stöttande ord (och såklart även ni andra) att verkligen känna efter och lägga fokus på den alternativa träningen på sidan av löpningen. I långa loppet är det mer skonsamt och du får mer kontinuitet i din träning utan avbrott på det viset.

Generellt sätt är dessvärre ett försvagat skelett hos kvinnor som utövar ensidig konditionsidrott på högre nivå relativt vanligt. Själv har jag börjat med kalciumtillskott på senare tid efter inrådan om detta, något som uppenbarligen hade behövts i ett tidigare skede. För övrigt mår jag efter omständigheterna jättebra men är relativt orörlig. Är tacksam och glad för att saker och ting hade faktiskt kunnat vara värre. Jag är pigg och alert och kommer fixa detta till förmån för att plugget dessutom numera får lite mer fokus. Gäller att vända detta till något bra, leva på gamla meriter ett tag för att sedan komma tillbaka ännu starkare!

IMG_9496

IMG_9270

9 reaktioner på ”OPERATION

  1. Många krya på dig-hälsningar! Du är så stark som trots allt verkar se positivt på allting. Jag hoppas att du efter det här får vara frisk och hel i kroppen. Kram från Sandra

  2. Vilken fantastiskt positiv inställning du har trots allt som hänt dig. Du inspirerar mig enormt! Lycka till i din rehabilitering efter denna operation. Sköt om dig! Varma hälsningar från en som följer din blogg //Gunilla

  3. Krya på dig Åsa! Beundrar verkligen din kämpar anda och positiva inställning mitt i all motgång. Tror du kommer tillbaka starkare än någonsin. Kram Ida

  4. Men herregud..
    Ta hand om dej Åsa! Man tror verkligen inte sånt här kan hända. Och HUR kunde du köra på utan att känna smärta..? Galet ju🙂
    Stor krya på dej-kram från mej!!
    / Malin
    malinedlund.blogg.se

    • Det ska jag Malin, blir mycket plugg & bara sängliggandes framöver! Ja, visst borde man känt det avsevärt mycket mer.. Men på något vis saknar man den förmågan när man är fokuserad. Saknar mitt guld hitsgäng där hemma, hoppas allt är bra med dig vännen! Kram

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s