MOROTSRULLTÅRTA

Tog & drog ihop till denna underbara efterrätt ikväll. Helt oslagbart kort som jag defenitivt inte gör för sista gången. Har än så länge en förträfflig påsk (trots att jag än så länge enbart fått så lov att alternativträna) här hemma i Jämtland!

RECEPT

Kaka

* 3 ägg
* Honung/stevia (på känsla)
* 1 1/2 dl finriven morot
* 1/2 dl dinkelmjöl
* 1/2 dl mandelmjöl
* 1/2 dl krossat linfrö
* 1 tsk bakpulver
* 1 tsk kanel
* 1 tsk kardemumma
* 1 tsk vaniljsocker
* ½ dl turkisk youghurt
* kokos

Fyllning

* 100 gr (1/2 förpackning) Philadelphiaost
* Rivet skal från en citron + saften från en halv citron
* Honung efter smak & en nypa vanlijsocker.

Gör så här

Sätt ugnen på 225°.
Vispa ägg och socker fluffigt. Lägg i morötterna. Blanda mjöl, bakpulver och kryddor och rör ner det i smeten tillsammans med youghurt. Fördela smeten jämnt på en långpanna täckt med bakplåtspapper.

Grädda i 4-5 min eller tills ”kakan” har fått lite färg. Håll koll på tiden, det går snabbt! Stjälp kakan upp och ned på ett bakplåtspapper. Lossa därefter papperet som kakan gräddats på. Låt den svalna (övertäckt) innan du brer på fyllningen.

Blanda Philadelphiaost, citronrasp + saft & honung (+ en nypa vaniljsocker). Lägg ut ett tjockt lager med kräm. Tjockare i början och tunnare mot slutet. Rulla ihop kakan försiktigt med skarven neråt. Klart!

20140417-211623.jpg

PÅSK!

Äntligen påväg hem till mitt kära Östersund. Blir hemma en hel vecka & ser verkligen fram emot det trots att det kommer innebära allt annat än ledighet. Kvällarna kommer tillbringas med nära & kära vilket såklart är ett stort plus i tillvaron. Att jag sedan äntligen får mysa med Sally efter en lång månad utan henne är underbart.

Träningen än så länge denna veckan har (som ni kanske förstått) inneburit rehab & återigen rehab. Helvila i lördags för att sedan lägga två timmar dagligen på 30-45-60 min cykel/crosstrainer & sedan resterande tid på stabilitets-, höft- & bålövningar. Känner mig mer som en Susanne Lanerfelt än mig själv i dagsläget. Men jag överlever.

Foten har faktiskt blivit bättre & jag kunde gå en längre sträcka idag (Yeahaa). Avverkade också ett första lite mer intensivt pass på crosstrainern som verkar gått vägen, dvs foten sväller inte upp & blir sämre. Nu satsar jag på att fortsätta alternativt några dagar till & sedan kliva på löpningen successivt.

20140415-163103.jpg

VÄLKOMMEN HELG!

Konstigt nog laddas det inte för någon tävling eller liknande i helgen. Istället väntar häng med min efterlängtade kusin som kommer upp från göteborg. Verkligen passande att hitta på något annat nu när foten fortfarande behöver vila. Svullnaden har inte direkt gått ner trots att själva känslan i foten blivit avsevärt mycket bättre. Ett besök på spa marholmen här ute i skärgården är inbokat. Senare lär vi också hinna ”trycka in” ett restaurangbesök & shopping i stockholm innan hon sätter sig på flyget tillbaka igen. Välbehövligt och något som jag verkligen känner mig väl värd efter en vecka med nya kurser & tung läsning inom statistik & makroekonomi. 

För övrigt har jag inte givit er läsare några uppdateringar kring castingen på tv-programmet Atleterna. Har faktiskt fått svar kring detta i dagsläget men får dessvärre inte delge någon information om hur det gått. Kan dock avslöja att vidare inspelning av programmet kommer ske i maj-juni & att det sedan kommer sändas på tv under hösten. Något som jag kan säga är att det helt klart varit en upplevelse av dess like & oavsett hur det ser ut i slutändan har jag knutit kontakter med många härliga, entusiastiska, starka & inspirerande människor! 

Fick för övrigt ett ”tröstpaket” på posten igår från Keller sport, ett par nya trailskor från sacouny satt inte helt fel (tack). Blir till att nöta dessa ute i elljusspår & fjäll framöver! Träningen denna veckan har som ni kanske förstår inte inneburit annat än rehabträning & lätt cykling. Nu handlar det om att få själva svullnaden att gå ner & att vila. Faktiskt rätt skönt att få lägga ner all energi på att sova några timmar extra samt att kunna lägga extra fokus på studieböckerna nu till en början. Försöker undvika att tänka på löpningen nu när jag inte under några som helst omständigheter får springa. Har istället fått tänka över upplägget på min träning, kommer behöva lägga ännu mer tid på rehab under lång tid framöver. Överrörligheten gör att det är ännu viktigare att bygga styrka i bål, höfter & rygg. 

 

20140411-234303.jpg

VARDAG

Passar på att försöka njuta av den lediga tid som helt plötsligt uppstår när man enbart lägger en gnutta tid på rehabträning varje dag. Har på två dagar blivit mycket bättre i foten & har goda förhoppningar på att kunna börja med alternativträning i större utsträckning. Sakta men säkert. Stort plus till skolan som lånar ut cykel till mig så att jag faktiskt kan ta mig någonstans under rimlig tid, haha.

Har haft Sandra på besök från Uppsala sedan i tisdags, riktigt trevligt! Sedan har jag tillbringat dagen inne på Sveavägen för möte med swedish match inför en studie som vi ska leverera nu under våren. Passar på att klämma in några lägenhetsvisningar på Östermalm idag & under helgen när jag har tid till spontana utspelningar. Ser dessutom fram emot att min älskade, saknade & underbara kusin Stina kommer upp till mig på fredag!

För övrigt är lägenheten i Norrtälje uppsagd & jag kikar för fullt efter nya alternativ närmare sveavägen. Blir riktigt skönt nu när alla föreläsningar framöver kommer hållas inne i Stockholm. Förhoppningsvis är det löst innan sista juli då flytten går från lägenheten på Vilhelm Mobergs gata. Shihooo!

20140409-221458.jpg

20140409-155959.jpg

STOCKHOLM MARATHON

Som lite plåster på såren kom inbjudan till årets Stockholm marathon på posten igår. Gav en strimma hopp efter att jag under 35 min tagit mig de ca 600 meter från busshållplatsen till dörren igår. Har helt klart fått insikt om att det kommer krävas omläggning för att bli hel tills dess. Inget jag räknar med utan är glad & tacksam om det är möjligt. Tydligt är att jag till följd av en skada vidare utvecklat en annan, lite av ett domino.

20140408-090555.jpg

Har i dagsläget landat lite & tittat på resultatlistan från söndagens lopp. En 23:e plats bland alla nationaliteter världen över är inte dåligt men heller inte vad jag räknat med. En 10:e-15:e plats hade varit mer rimligt. Att jag sedan är yngst av alla som placerat sig topp 50 visar också på att jag har några år på mig att nå toppen trots allt. Inser helt klart att allt inte stod rätt till när halvmaratiden låg ca fem minuter sämre än vad gjort tidigare under marathon och halvmaraton.

>

20140408-161717.jpg

ERFARENHET RIKARE

Ska såklart ge en mer detaljerad återblick av hela zürichtrippen. En stor del av själva upplevelsen i sin helhet har också varit möjligheten (tack sportsgym & sportchefen Rikard Kingstad) att ihuvudtaget få komma ner, att få bo, äta & vistas bland några av världens bästa marathonlöpare. Utvecklande för en liten rookie som jag i sammanhanget. Allt här nere har varit så proffsigt uppstyrt från dag ett.

På den svenska damsidan var det jag, Frida Lunden & hennes tränare Lorenzo från studentera som var här nere på plats. Förutom oss, en ryska, en tyska & resterande kenyaner. Inget oklart med att vi européer har det vi gör för att kunna hävda oss. På herrsidan var merparten inbjudna också såklart kenyaner. Extremt roligt att granska deras kultur & kosthållning som enbart bestått av tonvis med bröd, bröd, bröd, pasta & återigen pasta.

Många av löparna är här på plats med sina managers & gör inte annat än vad de är tillsagda (som det verkar). Samtliga tog shuttlebussen ner till starten tidigt i morse (knappt två kilometer) för att sedan sitta & huttra i en container till strax före start. Nästan lite skrattretande att många av kenyanerna verkligen har noll intresse av var dem faktiskt befinner sig. Vi har minsann trots min mindre användbara fot lyckats ta oss runt i gamla stan & njutit nu på eftermiddagen!

20140406-211528.jpg

I ”invalidtaxin” påväg hem från loppet (jag, Simon & en kenyan) fick vi höra hur riktig träning skulle genomföras. Michael som han hette låg på 19-20 mil i veckan & hade p-bästa på milen på 28 min, halvmara på 61 min & mara på 130 min. Inte fy skam. Han gjorde med andra ord inte annat än att träna & jobba för armen i Kenya & träna.

För övrigt var banan i sig riktigt bra idag. Blåsigt längs vattendragen vi sprang längs annars fina förutsättningar. Hade varit roligt att få göra ett ytterligare försök på samma bana, med lite bättre ”shape” på foten förhoppningsvis. Vilket jag ska se till framöver, älskar verkligen Schweiz med allt vad det innebär!

20140406-211749.jpg

20140406-211824.jpg

Zürichmarathon 2014

Väl i mål på 03:01:38 (snitt 4:17 min/km) & en 23:e plats bland alla nationaliteter. Blev med andra ord varken i närheten av mitt uppsatta mål eller min tidigare tid på marathon som är 02:56:XX under min debut på Stockholm marathon. Istället får jag ”betala” med en fot som numera inte är speciellt samarbetsvillig utan mer kapabel till enbart högläge.

Tyvärr gick det inte enligt planen. Hade innerligt hoppas & trott på att min fot skulle bli bättre över natten då de senaste dagarna visat på en viss förbättring. Litade på att flera dagars vila skulle göra susen. Litade på att smärtan inte skulle kännas efter drygt tio löpta kilometer. Dock blev det bara värre & värre. Ett snittempo på 3:54 per km fick jag ta ner redan efter 3-4 km. Försökte hitta ett metodiskt tempo som skulle kunna ”kompas” med smärtan.

Efter 10 km på 38 minuter hade jag räknat med att jag snart inom 4-5 km skulle kunna öka tempot i takt med att smärtan kanske skulle lägga sig. Insåg ganska snart att ribban var tvungen att plockas ner för att jag ihuvudtaget skulle ta mig i mål. (ALDRIG ATT JAG SKULLE BRYTA) Hade såklart riktigt svårt att ta det just då. Aldrig ska smärtan få kontrollera mig tänkte jag, min vinst fick istället bli att ta mig över mållinjen.

Där väntade en bår som sedan tog mig till läkare för att snabbt kyla & linda foten. Sedan ordnades med taxi till hotellet där jag nu ligger & bara tar in loppet i sin helhet. Har fortfarande lite svårt att smälta det såklart, men är en erfarenhet rikare & tvivlar inte på vad jag är kapabel till. Nu är det långsiktighet som gäller.

Sedan tänker jag inte vara deppig för det. Ledsen har jag redan varit tillräckligt idag. Tycker inte alls synd om mig själv då jag hade insikt om hur utsikterna såg ut väl på startlinjen idag. Chansen var faktiskt väldigt stor att det skulle sluta såhär. Nu ska jag istället njuta av vistelsen i en underbar stad (älskar Schweiz & Zürich) även fast foten gör den möjligheten lite mer begränsad än vanligt. Tur att Simon är stark (han har fått bära mig hittills då jag vägrar rullstol).

20140406-143123.jpg

20140406-143135.jpg

20140406-143150.jpg

20140406-143204.jpg

20140406-143214.jpg